Öländska väderkvarnar ingen självklarhet i framtiden

Det är så lätt att ta för givet att det öländska landskapet alltid kommer att präglas av väderkvarnarnas silhuetter mot himlen, men som det ser ut i dagsläget så ligger större delen av kostnaden för ett kulturarv av nationellt intresse på enskilda kvarnägare. De öländska hembygdsföreningarna äger och förvaltar 134 väderkvarnar.
Tack vare den relativt nybildade Ölands Kvarnförening finns det nu en rejäl drivkraft under ledning av ordförande Kennerth Gustafsson.
Ölands hembygdsförbund är också mycket engagerade och donerar 500 000 kronor för byggnation av en bygghytta vid Himmelsberga. Här kan utbildning av hantverkare för renovering av kvarnar ske och dessutom erbjuder man i studecirkelform kunskapen i hur man använder väderkvarnarna för att mala mjöl.
År 1822 fanns det 1751 väderkvarnar på Öland. Sedan 1960-talet har antalet kvarnar varit ganska så konstant ,det fanns år 1960 ca 372 väderkvarnar som år 2009 har minskat till de nuvarande 350 kvarnar som finns kvar. 350 väderkvarnar kvar låter ganska bra men av den mycket välgjorda inventering som skett i Ölands Kvarnförenings regi framgår att 87 av dessa har dåliga eller inga vingar, 44 kvarnar har trasiga gångåsar,40 kvarnar har dåliga tak. Naturligtvis är det flera av dessa fall som samma kvarn har både dåligt tak, dålig gångås och vingar,sammantaget är det så illa att hela 26 av dessa kvarvarande öländska väderkvarnar är klassificerade som rena vrak!
Det beräknas kosta 8 850 000 kronor att renovera upp de öländska väderkvarnarna i dagsläget.
Under ledning av Länsstyrelsens Kjell-Håkan Arnell och i samarbete med riksdagsman Anders Åkesson (riksdagens kulturutskott) samt Länsmuseumet , Ölandskommunerna och Ölands Kvarnföreing planeras en uppvaktning av Riksantikvarieämbetet för att tydliggöra vikten av att det görs en samlad nationell satsning på den öländska väderkvarnen på samma sätt som man gjort med kulturhistoriska byggnader på andra platser i landet tidigare.