Bygdepeng i samband med vindkraftetablering.

Jag lyfte frågan om möjlig bygdepeng i samband med vindkraftetablering på kommunstyrelsen i tisdags. Vi beslutade nämligen då att skicka ut den framarbetade vindkraftsplanen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning på samråd. Samrådet sker i samarbete med Mörbylånga kommun eftersom denna planering är gemensam för bägge kommunerna om än med egna kommunala dokument. Till grund för arbetet ligger en gedigen utredning där även Länsstyrelsen medverkat.

Vindkraftplanen kommer efter samrådstid, eventuella förändringar och påföljande utställningstid att fastställas någon gång under hösten eller vintern. Den kommer sedan att utgöra planeringsunderlag för all vindkraftetablering (förutom mindre gårdsverk)under de närmaste 20-25 åren.

Min förhoppning är att Öland åtminstone skall vara självförsörjande på miljövänlig elenergi från vindkraft och helst kunna producera vindkraft-el så att vi kan exportera till fastlandet. Idag produceras 133 GWh på Öland, vilket motsvarar 35% av Ölands el-konsumtion.
Grundläggande i materialet för Borgholms kommun som går ut på samråd är att fler stora vindkraftverk i första hand förläggs till redan befintliga platser,ojämnt antal verk ¨föredras i vindkraftparker. Den totalhöjd på 120 meter till rotorspets som gäller idag kvarstår, höjden på vad som kan räknas som gårdsverk föreslås höjas till 50 meter i Borgholms kommun ( endast 20 meter i Mörbylånga kommun) och de liksom så kallade miniverk med en totalhöjd på max 20 meter blir alltså inte låsta av vindkraftplanen. Avståndet 5 km som gäller redan idag föreslås vara kvar.
I förslaget tas också stor hänsyn till behov av tysta platser, den öländska natur och kulturmiljön med flera olika riksintressen,naturreservat och den förhållandelsevis täta bebyggelsen m.m.m.

I vindkraftplaneringen för framtiden ligger naturligtvis också mycket pengar, jag tycker det är bekymmersamt med de konfliktrisker som uppstår runt om i byar där vissa får möjlighet att få inkomster från vindkraftverk på sina marker medan andra inte har eller kommer att få den möjligheten. Vi har redan sett sådana exempel, men vi har också exempel där byn delar på inkomsterna så att alla närliggande markägare får delar av intäkterna oavsett om vindkraftverken står på den egna marken eller ej. Klokt! Ett sätt att minska konflikterna är naturligtvis inbjudan att köpa in sig i vindkraftverk, men det är inte samma sak som markersättningen.
Jag tycker att en bygdepeng borde vara obligatorisk i samband med vindkraftetablering. Jag vet att det finns fler exempel på frivilliga avtal om bygdepeng redan idag i vår kommun, där exempelvis bygdegårdar får del av vindkraftinkomsterna i socknen. Man kan som synes göra på många olika sätt,men jag tror att utbyggnaden av vindkraft i Sverige skulle underlättas avsevärt om en bygdepeng skulle kunna villkoras exempelvis i samband med bygglovsansökan.