Borgholms kommuns uppenbart dolda resurser!

Man blir som kommunalråd lite beklämd då man gång efter annan hör människor tro att Borgholms kommun har så mycket sämre ekonomi än Mörbylånga och andra kommuner. Så även i intervjuerna i gårdagens program om Öland-en kommun 2014 i Radio Kalmar.(finns på webradio kl 15-16.45)

När jag nyligen träffade en av utredarna till materialet Öland-en kommun frågade jag varför de inte alls jämfört Ölandskommunernas ackumulerade investeringsbehov och tillgångar?
Det är en grundläggande del av den kommunala ekonomin och bör helt klart bifogas utredningen.

När man jämför kommunal ekonomi så jämför man ofta äpplen och päron.
De kommunala organisationerna ser väldigt olika ut mellan landets kommuner.
Borgholms kommun valde att för några år sedan att lägga in hela kommunaltekniska verksamheten däribland VA-verksamheten i vårt bolag Borgholm Energi AB. Vi kan därför vara tydliga till brukarna med att kommunen följer VA-lagen även i de delar att intäkterna stannar inom VA-verksamheten.
Vi kan däremot till skillnad från andra kommuner inte tillgodoräkna oss intäkterna från nya anslutningsavgifter i VA-nätet, (där vi alltid har ett överskott), i det kommunala bokslutet.

Trots att kommunen år 2008 tappade 78 invånare så ökade antalet VA-anslutningar med hela 141 nya anslutningar i vårt stora befintliga VA-nät. De utbyggnationer som gjordes under året medförde ytterligare 117 nya anslutningar.

Redan år 1998 köpte Borgholm Energi AB 8 stycken av de då nya vindkraftverken i Kastlösa på södra Öland. Det var en framsynt och mycket god affär som år efter år gått med vinst till bolaget vilket stort bidragit till att vårt bolag Borgholm Energi AB har ett mycket bra eget kapital som vi i kommunen som ägare valt att låta bolaget behålla.
Moderbolaget Borgholm Energi Elnät AB har även det ett väl utbyggt elnät i Borgholm-Köpingsviksområdet och en stabil ekonomi.

Vi skulle lätt kunna göra "en Kalmar" vilken dag vi vill. Det vill säga sälja vårt bolag Borgholm Energi AB till oss själva för uppskattningvis 100 miljoner kronor och få en rejäl reavinst i kommunen eller kräva in avkastningen från vindkraftverken till kommunen.
Vi har så här långt valt att inte göra det och Borgholm Energi AB kan därmed fortsätta vara en stark aktör som bidrar till utvecklingen i vår kommun genom byggnation av exempelvis miljövänliga energikällor, fastigheter för såväl boende som räddningstjänst, gymnasieskola och företagslokaler.

Borgholms kommuns lån är på 176,9 Mkr men de egna kommunala fastigheterna är i mycket gott skick och värderade till 310,9 Mkr (nyligen granskat av revisorer). Flera genomgripande renoveringar har skett under senare år liksom nybyggnationer av verksamhetsfastigheter.

Borgholms kommun äger utöver fastigheterna cirka 1000 hektar mark, varav cirka 210 hektar skog.

Under slutet av 1990-talets var Borgholm (då under socialdemokratisk-moderat ledning)en av de kommuner som hade mycket bekymmersam ekonomi och tog sedan hjälp av "kommunakuten".
Man hade därför inte råd att avsätta pengar i länets gemensamma pensionsbolag utan betalar nu löpande ut pensionspengar till de fd kommunanställda ur driftbudgeten.
I dagsläget handlar det om 5,9 Mkr per år vilket stegvis kommer att öka fram till år 2020 då det kommer att kosta cirka 12Mkr år för att därefter stegvis sjunka. Detta är inget ovanligt i den kommunala världen och kan hanteras inom en kommunal budget på drygt 500 Mkr år 2008.

Borgholms kommun har genom åren valt att ha en hög servicegrad till boende i alla delar av kommunen. Det är huvudorsaken till ett något högre skatteuttag än grannkommunen.
Vi har fortfarande många grundskolor och förskolor runt om i kommunen. Åkerbobadet är till glädje och nytta för boende och besökare på norra Öland. Genom tjänsteköp av den kommunala simundervisningen har kommunen också möjliggjort en gedigen badhusanläggning i centrala Borgholm.
Den kommunala vuxenutbildningen finns på Ölands Gymnasium men finansieras helt av kommunen,den har genom åren varit en viktig aktör för kommuninvånars möjlighet till fortbildning osv.

De akuta ekonomiska problemen som Borgholms kommun har är alltså i huvudsak beroende på den globala lågkonjunkturen där samtliga landets kommuner av motsvarande storlek förlorar i storleksordningen 20 miljoner kronor år 2010.

Jag ser heller ingen nackdel i att vi har en hög andel invånare över 65 år (27%) och att många som drömmer om att flytta hit då äntligen får möjligheten att flytta till Öland.
Tvärtom det görs stora investeringar i fastigheter,det flyttar in människor med hög pensionsinkomst och oftast god ekonomi även i övrigt. De tillför kommunen åtskilligt i skatteintäkter och möjliggör arbetstillfällen inom näringslivet.
Här ligger en stor del av grunden till att vi har så stort utbud av butiker, varor och tjänster åretrunt i Borgholms kommun.

De nyinflyttade/återinflyttade engagerar sig gärna stort i det idella föreningslivet och bidrar därmed till ett större aktivitetsutbud och bättre folkhälsa. Det mellankommunala skatteutjämningssystemet ger dessutom den absolut högsta ersättningen för 90-åriga damer!
Vi kanske skulle börja marknadsföra oss mer som Sveriges Florida!